Lösningen på alla problem
Oroes + Batman. Hur arg och sjuk jag än må vara, så löser detta alla problem. Eller ja, på mitt humör i alla fall. Kan väl inte direkt påstå att det botar AIDS eller så.
Rachel brukar säga att jag är Mcoholic (beroende av Mc Donalds) och jag börjar undra om mina daglig cravings efter Oreos är på väg dit också. Vem kan stoppa mig när jag bara rullar fram..
Stunden då mitt riktiga jag kikar fram
Började må riktigt kasst igår, en rejäl förkylning, ont i halsen och en vidirg huvudvärk. Tänkte att lite sömn skulle hjälpa, men icke. När jag vaknade imorse mådde jag ännu sämre än igår. "Ska jag strunta i min kinesiskalektion idag? Äh, fan, då halkar jag bara efter. Upp ur sängen, NU!"
Som jag ångrade det i efterhand.
Föreställ er att åka subway en timme in till stan, med en huvudvärk som gör er självmordsbenägen och svetten bara rinner av ansträngningen av att bara stå upp. Föreställ er nu att när ni väl är framme, så är inte din lärare där. Din lärare kommer inte ens att komma in idag. Ingen har ringt för att meddela, ingen har förvarnat och ingen ursäktar det ens när du väl är där. Istället för din certifierade lärare har du blivit tilldelad en utländsk, icke certifierad, extra anställd rekryterare att hålla din fyra timmars lektion. Lägg då till att detta inte är första gången det händer, utan den tredje.
Droppen som fick bägaren att rinna över var när jag fick som svar "it's not a big deal".
Jag ba: DU!
Och sen kanske det följde lite svenska svordomar. Men, jag smällde inte i dörren efter mig i alla fall! (Kunde ju inte direkt gå tillbaka och göra det i efterhand bara för att jag glömde det i stundens hetta)
En dag där största ansträngningen var att äta lunch
Idag har varit en riktigt hemmadag. Skulle egentligen ta Tiger till dagis imorse, men herr Gnällspik vägrade eftersom han inte fått titta på tv, så det slutade med att Liu fick åka istället. Käka frukost och tittade på The Best Exotic Marigold Hotel, en riktig "feel good" film. Vilket kan behövas eftersom min enorma depression och sorg över boken igår fortsatte även idag. Ja, jag börjar också tro att jag är sjuk i huvudet. Men helt ärligt, hur hade ni känt om Edward dog mitt framför Bella!? Nä just det!!
Åt lunch ute med Liu, tittade på John Carter (helvete vilket skräp) och hämtade Tiger på dagis. Världens sötaste unge när han inte gråter. Kröp upp bredvid mig i soffan innan, la armarna om mig och gav mig en massa pussar. Vilket sen resulterade i att han började slicka mig på kinden, för det är ju JÄTTEKUL, men ändå. Sött.
Åt lunch ute med Liu, tittade på John Carter (helvete vilket skräp) och hämtade Tiger på dagis. Världens sötaste unge när han inte gråter. Kröp upp bredvid mig i soffan innan, la armarna om mig och gav mig en massa pussar. Vilket sen resulterade i att han började slicka mig på kinden, för det är ju JÄTTEKUL, men ändå. Sött.
Så eh ja.. det var allt från mig än så länge så ni kan låta anteckningsblocken vila för en stund.
Resultatet av att beställa iskall dricka i Kina
Vad som inte har hänt ikväll
Jag har inte..
..gråtit i över en halvtimme över en bok.
..sedan googlat i panik för att ta reda på hur bok-serien slutade.
..fortsatt gråta efter det.
..desperat önskat att jag var hemma och kunde få en kram av mamma.
..försökt förklara över Skype för Jonna om boken och varför jag gråter.
..börjat gråta igen.
Ja, det summerar hela min kväll med vad jag inte har gjort alltså. Istället har jag städat mitt rum, pluggat kinesiska och bränt alla mina böcker för att undvika fler sådana här kvällar händer igen. Eh, jag menar, förhindra att en sådan kväll kan inträffa. Som sagt, jag har ju pluggat kinesiska och städat mitt rum.
Ps, tänk er att Edward dör i Twilight. Det är på den nivån The Vampire Academy är.
Ps ps, vilket alltså inte har hänt.
Tillfället när man lyckas överraska sig själv
Idag åkte jag till Yashow market för att köpa en ny jacka, vilket jag inte trodde skulle behövas, men med tanke på hur vädret pendlar så.. Min vinterjacka är för varm och min vårjacka för kall, så jag rättfärdigade lite shopping med den anledningen.
Med mig hem följde denna varma färgklicken:
(Nej jag tänker inte ta en seriös dagens-outfit-bild. Jag har mer självrespekt än så)
Och nu vet jag vad ni tänker (eller i alla fall mamma): BLÅ!? FÄRG!? Vem sjutton är du och vad har du gjort med Emma??
Blev förvånad själv men jäkligt nöjd med mitt val. Kom på att jag passar väldigt bra i blått och så ville väl mina svenne älskande gener visa upp halva sin nationalitets färg. (+ så fanns den inte i beige)
Första tjejen jag testade hos ville först ha 780 kr, sen när det framkom vem min ai yi är så sänkte hon till 350 kr. Letade vidare tills jag hittade en kopia på kopian och fick den för 270 kr istället. Tycker att det var rätt dyrt trots allt (min vinterjacka, dubbelt så stor + päls, gick på 380 kr nämligen) men what the hell, jag överlever.
Undrar hur mycket pengar man kan tjäna på att införa p-böter här
Med utsikt över Beijing
Okej, så då var det dags att komma ikapp med de senaste dagarna. Först ut: sight seeing med Rachel!
I lördags åkte jag och Rachel till stan för att åka till en park som tydligen skulle ha en fantastisk utsikt över Den förbjudna staden och resten av Beijing. Vad själva parken hette visste hon inte helt säkert, inte alls för att vara ärlig, och inte riktigt vart den fanns heller. Nä inte alls vart den fanns faktiskt. Men, två smarta brudar löste det ändå. (Guideböcker + kartor is the shit)
Efter en promenad på kanske en halvtimme, fyrtio minuter, så var vi framme. Då var det bara trapporna kvar! (Men det var det värt) Så efter några stopp och andnöd på vägen upp..
Nådde vi slutdestinationen: Utsikt a la Den förbjudna staden!
Utsikt a la Den förbjudna staden, något till höger. (Alltså fattar ni hur stort Beijing är egentligen?)
Utsikt på andra sidan + en svensk tjej. Det var en riktigt skön dag mitt i vinterkylan, solen sken och termometern tickade upp till 8 grader. Jag fick till min lycka äntligen inviga min vårjacka här. Hej värmen, du är välkommen att stanna! (Vilket den dock inte gjorde skall tilläggas, för idag började det snöa..)
Bildbevis på att jag har en kompis! Gott folk, detta är Rachel. Hon är från Ecuador och är en sån där människa man bara måste tycka om för hon är genuint snäll och bra person. Plus att hon gillar mig, och det tycker jag är en viktig egenskap. Annars kan man ha det. Liksom.
Vid lunch började vi röra oss tillbaka mot Chongwenmen, vilket tog sin lilla tid för att eeh.. vi visste inte riktigt vart närmsta subway fanns. Enligt kartan så skulle det finnas en om vi fortsatte förbi Den förbjudna staden, men vi gick.. och gick.. och gick lite till.. utan hitta stationen som skulle ligga hyffsat nära. Så vi fortsatte att gå. Och så poff! - efter fyrtio minuters letande så snubblade vi över en station ingen av oss kunde uttala namnet på (vilket helt ärligt är rätt vanligt). Rachel åkte till förmedlingen för fyra timmars kineiskalektion och jag.. jag åkte hem för att sova. Bra dag med andra ord!
Det här med att uppdatera regelbundet..
Ja alltså, jag är bizzy, all rajt?
Lite sight seeing, lite försök till kompisar och en del häng med familjen håller mig borta från datorn just nu.
Ikväll ska jag möta upp Rachel och hennes kompisar, hon har gjort det till hennes mission att ge mig lite fler vänner här. "Oh you have no friends? Thats okey, you can have some of mine."
Skriver lite ikväll eller imorgon, oavsett så måste jag sticka NU. Eller ja, för typ tio minuter sen egentligen. Men nu vet ni att jag lever i alla fall, och det är ju alltid bra.
HEJ DÅ!
På upptäcktsfärd i Beijing
Hej och hå vad jag har gått idag. Nästan två timmar totalt tror jag, med en hel del stopp för att orientera mig. Vilket i efterhand kan ha varit lite onödigt, för visst jag kan läsa en karta och jag vet vart jag skulle på kartan, men jag visste inte vart jag var på kartan. Men jag har ett fantastiskt lokalsinne utomlands (jo faktiskt, men inte i Sverige) så jag hittade ändå.
Här höfta jag lite med höger och vänster, jag mindes ju att Tina sagt att jag skulle svänga, men inte åt vilket håll. Så jag chansade på vänster.
Och poff! - så var jag här. (Och med poff! - så menar jag efter ytterligare femton minuters gång)
Där inne hittade jag The Hunger Games trilogin, för 148 kr. Sen blev det nästan en upprepning av någons olycka på ett visst internet cafe i Ao Nang.
Krisen avfärdad, titta vad jag hittade! Fyra våningar av Forever 21. Galet billigt här, hittade en jättefin stickad tröja för 149 kr, men med mina dubbla lager kläder (trodde ju att det skulle vara kallt ute) så hade jag ingen lust att testa. Men alltså, kära detaljhandel, oroa er inte, jag kommer tillbaka. (Dock måste jag hålla mig borta från våning 2 för där finns en massa docksöta klänningar som jag älskar och eh, ja, jag är snart 21 år. Inte 12 år.)
Knallade vidare efter ett stopp på McDonalds (té och en brownie, äter inte bara Big Mac här faktiskt) så hittade jag denna lilla charmiga gatan. Funderar på att lura med mig Rachel hit på lördag.
Efter detta.. knallade jag vidare innan jag insåg att klockan redan hade hunnit bli fem och jag skulle vara hemma om en timme. Så det var allt min upptäcksfärd hade att erbjuda idag.
But stay tuned liksom, jag har ett år kvar här.
Har du problem med din internetanslutning? Testa att felsöka problemet på internet.
Jag försökte beställa hem i.d smink och en ansiktsmask på Beauty Bay, enda problemet är att min kinesiska adress är för lång för det formuläret de har på hemsidan. Så jag mailade deras kundservice om det.
Detta fick jag till svar:
Man ba.. alltså är du dum i huvudet eller?
Fröken lat ska på upptäcktsfärd
Igår skulle jag egentligen åkt in till stan för att testa en ny rutt på tunnelbanan (jag hoppas på att kunna korta av min färd med 30-40 min) men kass planering och en stor dos lathet ledde till att jag spenderade hela dagen i soffan läsandes. I två och en halv vecka har jag beklagat mig över att jag inte har något att göra, att det inte finns något att göra, och när jag väl är tillbaka i Beijing.. så gör jag ingenting.
Så idag ska jag testa den nya rutten på tunnelbanan, äta lunch ute, se om jag kan hitta till Wangfujing (lyxdelen av Beijing) från Chongwenmen (enda platsen jag känner till) och gå till bokaffären som min ai yi Tina tipsade om. Kolla i affärer, leta upp Sephora och köpa en mascara, gå en massa och även se om jag kan hitta till parken som jag och Rachel ska till på lördag.
Med tanke på att det inte regnar vänner över en här (lonely, i am so lonely) och Rachel är ledig först på lördag, så får jag passa på att njuta av mitt eget sällskap istället. Och Adele, Beyoncé, Lady Gaga, Avicii och David Guetta mfl. Vi är sjuuuukt tajta ska ni veta. Typ så här tajta:
I fläskläppens värld där alla talar bimbo
Jag försökte lära Jenny hur man gör korkad-svensk-bimbo-bild. Sådant är viktigt här i livet förstår ni. (Vill ni se the real deal så är det bara att besöka vilken blogg som helst eller häng lite på facebook vett ja, alla brudar tycks vilja se ut som om de fått varsin fläskläpp där)
Detta är en tiondelssekund innan Jenny gör verklighet av saken och smäller armbågen rakt i ansiktet på mig. Guessing that God likes the bimbo-fläskläpp-thing liksom. Eller så gillar han bara inte mig. Kan vara vilket som egentligen.
Sen struntade vi i the bimbos och gjorde ett par sådana här istället:
Det blev många första idag
Idag..
..hade jag min första kinesiskalektion. Bra mycket mer intressant och roligare än vad jag trodde det skulle vara. Har inte pluggat språk på två år så jag hade totalt glömt bort hur kul det är. Uttalet är väldigt svår, tecknena också såklart, men annars så verkar det hela vara rätt så logiskt.
..beställde jag mat själv för första gången på en kinesisk restaurang. Det blev väldigt gott kan jag meddela. Att servitören kunde engelska och jag redan ätit där förut, samma mat, tycker jag inte spelar så stor roll.
..gick jag på bio alldeles ensam! Såg Jack Reacher, en typisk actionrulle men bra tidsfördriv. Visste inte innan jag gick in om den var textad eller dubbad, men det blev jag snabbt varse om. Kinesisk text, yeay! (Eller ja, särskilt snabbt varse blev jag inte, det tog tio minuter innan någon öppnade mun ens)
(Vill bara klargöra att jag inte gick helt ensam, det fanns faktiskt ett par andra kineser i salongen också, men de satt bakom. Bara så ni vet)
..åkte jag tunnelbanan hem utan att gå vilse en endaste gång. Det har aldrig hänt förut. Imorgon tänkte jag bocka av att åka in utan att gå vilse.
..hade jag min första engelskalektion med Jenny. Vi läste ur hennes engelskabok och sen skrev vi alfabetet, jag har märkt att kunskaperna av dessa tjugosex bokstäver ibland är lite bristfällig. Vissa bokstäver skriver hon helt fel och vissa behöver bara en liten finjustering. Först trodde jag att hon hade svårt att skriva rätt, som kids i den åldern har, men sen upptäckte jag att det är hennes lärare som har lärt henne att det är så alfabetet ska se ut. Så jag förklarade att hennes lärare är dum i huvudet och har fel och det kan hon hälsa att hennes andra lärare har sagt. Punkt.
(Dock tror jag att lärarens q (som jag personligen skriver med ett kors, men faktiskt lärde henne att det inte ska vara) är på grund av att kinesiskans q ser ut så. Ska höra med min kineslärare sen hur det ligger till)
Är detta vad de kallar för bloggtorka?
Jag har inget vettigt att skriva om, förutom hur lycklig jag är över att vara hemma igen.
Exakt så här lycklig är jag:
Ooh, jag har förresten min första kinesiskalektion imorgon. Så eeh.. det var allt för idag. God natt!
Tillbaka i mitt älskade Beijing
Ladies and gentlemen, we have arrived!
Jag är äntligen hemma igen. Väskan är uppackad, krukväxten på rummet är död och i natt ska jag åter få sova på mitt cementblock till säng. Gissa hur lycklig jag är på en skala 1 till Pernilla Wahlgren?
Måste kila, ska ut och äta ikväll!
(Vart får kineserna all sin energi ifrån!?)
Idag är ingen vanlig dag för idag..
..åker vi hem till Beijing! ♥
HEJ DÅ KINAS MOTSVARIGHET PÅ BJUV!
"Hur en älg ser ut? Ja, som en kamel ungefär.."
Youwen frågade ikväll om vi har några speciella djur i Sverige. Jag kunde inte komma på något annat än älg för tillfället, och nej moose visste han inte vad det var.
Youwen: What is a moose?
Emma: Well, it's like.. ehm.. a camel! But with horns. And no pucklar on the back.
Ser fram emot när jag ska beskriva igelkott..
Snart kan Jenny mer svenska än engelska
Igår satt Jenny på min säng och tittade på Barbie på iPaden medan jag klädde på mig och gjorde mig iordning. Var väl lite i mina egna tankar just då om man säger så.
Emma: Vart fan är mina jeans!?
*Slänger ut alla kläder från garderoben*
Jenny: Vaaat faän er minna jiins?
*tystnad*
Emma: What did you say?
Jenny: Vaaat faän er minna jiins?
Emma: HAHAHAHAHAHA!
Sen sprang hon runt i hela huset och skrek "Vaaat faän er minna jiins?" om och om igen tills det inte gick att förstå vad hon sa längre. I den här takten kommer hon att vara flytande efter ett år. I alla fall med svordomar.
Mitt rum är kidsens extra lekrum, eller bara soprum
Har tidigare berättat om att ungarna älskar att hänga på mitt rum. Sitter i garderoben, hoppar i sängen och drar in sina saker. Som de sedan lämnar. Det hela är egentligen inte så irriterande som jag får det att låta, det är ganska sött faktiskt. För jag vet ju om att det inte är för rummets skull utan för att det är mitt rum och de vill vara med mig, och det värmer lite i hjärtat.
Så mitt rum är numera en skattkammare (dock är det meningslöst att lura i ungarna det, för de är inte det minsta intresserade av att leta upp 'skatterna') så jag tänkte visa upp några av mina fynd. Detta är vad som lämnats kvar de senaste två dagarna.
To be continued.
Kinesernas jävla hittepå
"Kul" grej däremot om middagen; lammrätten. Som de flesta vet så äter jag inte lamm, jag tål helt enkelt inte smaken. Jag har försökt äta flera gånger, men det funkar inte. Det vill bara inte ner. Förutom ikväll.
Youwen tror nämligen att det här med lamm bara är något jag hittat på, eller att jag bara inte smakat rätt lamm, så han sa till mig att jag skulle testa en bit när tallriken kom in.
Emma: What is it?
Youwen: I'll tell you after, just try!
Emma: Is it dog?
Youwen: Haha, no, just try.
*Tar en lagom stor bit, fortfarande övertygad om att det är hund, stoppar i munnen och tar första tuggan..*
Emma tänker: Detta smakar.. vänta.. vad är detta?.. åh gud.. åh fy fan.. det är.. det måste vara.. åh gud.. det är lamm.
*Youwen och hans kompis sitter och tittar nyfiket på mig, väntar in reaktionen*
Emmas samvete: Svälj.
Emmas hjärna: Spotta ut.
Emmas samvete: Det är oförskämt, svälj.
Emmas hjärna: Fuck det, SPOTTA UT!
Emmas samvete: Spottar du ut så blir det inga Oreos ikväll.
Emmas hjärna: ..Svälj.
Tugga, klökas, tugga, klökas, skölja ner med vatten, halsa cola, torka ögonen.
Nej, kan inte påstå att Youwen och hans kompis skrattade efter det. Jag trodde faktiskt ett tag där att jag skulle kräkas.
Youwen hade väldigt dåligt samvete efter det (med all rätt!). Kommer aldrig mer testa något han vägrar säga vad det är för något. (Det positiva med det är att nu kommer han inte försöka lura i mig det mer igen i alla fall.)
Bästa kvällen på väldigt länge
Gott folk, jag har en stor nyhet att meddela. Ikväll har jag.. *trumvirvel*
ÄTIT MIG MÄTT!
Yes, ni läste rätt. Äntligen säger jag bara! Sedan vi kommit hit har jag inte varit mätt en endaste gång, maten har bara inte funkat. Men ikväll.. mums!
Vi åkte till en restaurang mitt i.. ja vart vi nu är någonstans.. som hade en jättefin utsikt över stan. (Denna staden har bra mycket mer att erbjuda än vad jag har sett uppenbarligen) Vi åt middag i ett privat rum, och vilken middag det var. Överdriver inte om jag säger att det kan vara bland det bästa jag ätit i hela mitt liv. Så galet gott!
Detta var min favoriträtt, biff med någon sjukt god krydda. Borde bett om receptet egentligen. Två tallrikar till höger var det stekt svamp i något som påminnde om brunsås, sedan lamm (återkommer strax till den maträtten) sedan glasnudlar, anka, och broccoli. Som jag åt. "Vem kan stoppa mig när jag bara rullar fram.." Fick sedan in en skaldjursnudelsoppa (borde inte det vara två ord egentligen?) som var pricken över i, men då var jag redan så mätt så jag kunde knappt få i mig något mer.
Kvällen avslutades med fyrverkerier! Jag var rätt nöjd då, kineserna kan sina grejer!
Lille katt, lille katt, lille söte katta
Förra veckan tog Tiger en tuschpenna och målade läppstift. Denna veckan tog Jenny bläckpennan och målade sig själv till katt. Fina lilla unge ♥
Dagens outfit
Idag är jag och Jenny ensamma hemma, farmor kines, Liu och Tiger ska åka till deras andra hus för att be till gudarna. Tycker det är himla bra att ha fler gudar tills hands än enbart en. Jag och snubben med skägget kommer inte så himla bra överens just nu (har varit lite stelt mellan oss sen stoppet i avloppet) så då hade det varit piano att kunna tjata på någon annan så länge. Ska höra med honom ikväll om han kan ta under övervägande.
Ska förresten koka dumplings till mig och Jenny senare. Tveksamt hur det kommer att gå. Fast blir det oätligt får jag väl ta med henne till KFC. Är stammis där nu.
Hur som haver. Dagen till ära kör jag 'Dagens outfit'.
Pyjamasbyxor - från någon tidningspremuration
T-shirt - Zara
Bakgrund - Vatten, schampo och Thomas the train
Nu till våren är det sjukt hett att blanda lilarandiga pyjamasbyxor med en sliten t-shirt med den absolut rätta halsringningen. Känns så rätt, ett måste i allas garderob helt enkelt!
Ni vet vart ni läste det först! xoxo, china girl.
Story of my life
Om jag kollar på för mycket serier?
Alltså.. eh.. allt är faktiskt relativt. Faktiskt.
Efter en del letande har jag hittat en sida som streamar serier som funkar här i Kina. Och tja, beroendet är tillbaka till fullo. Alla serier, utom Game of Thrones, True Blood och Downton Abbey, har två-fyra nya avsnitt jag inte sett ännu. Så vad gör jag nu? Catching up with some old friends så klart. (Det finns ju ändå inte så mycket att göra här i Kinas motsvarighet på Bjuv)
Glee
The Big Bang Theory
How I Met Your Mother
The Vampire Diaries
Greys Anatomy
Revenge
Mad Men
Mr Selfridge
Tur att jag slutade kolla Pretty Little Liars och Pan Am samt att Desperete Housewives slutat sända. Det hade bara blivit löjligt. Nu kan jag istället börja med The Carrie Diaries och Suits!
Hur jag håller koll på alla serier? Det gör jag inte. Därför skriver jag ner de på bloggen istället!
Mina galna ungar
Eftersom Tiger konsekvent vägrar vara med på bild om inte hans mamma är i närheten, tänkte jag att jag spelar in ett videoklipp med både honom och Jenny istället. Spelas för övrigt självklart in i mitt rum, uppenbarligen så finns det ingen annanstans i huset de kan hänga. De bara måste upp i min säng, sitta i min garderob eller släpa med sig sina leksaker in hit hela tiden. (Fast egentligen tycker jag det är rätt kul, förutom leksaksdelen. Det suger.)
Blev lite förvånad när jag filmade över att Tiger också började apa sig, det är annars rätt typikt Jenny. Så fort jag ger minsta lilla uppmärksamhet till Tiger kommer hon alltid skrikandes "EMMA SEE ME!". Eller får honom att börja gråta, hon är en riktig liten retsticka. Väldigt lik mig själv när jag var liten alltså.
Dock kan man kanske tänka när man ser det här att de skriker så mycket för att de är uppspelta. I wish. De skriker varje dag, dygnet runt, hela tiden. Verkar vara rätt typiskt för barnen här faktiskt. Och jag är den enda som får huvudvärk av det. Jag börjar tro att kineserna är immuna mot högt ljud.
God morgon Sverige
Och god eftermiddag Kina!
Lugn dag idag (big surprise huh?) som startade med att Jenny och Tiger kom inrusandes hos mig imorse. Klockan kvart över åtta. (Vill inte påstå att jag önskade livet ur dem då, däremot kanske en liten önskan om att de skulle försvinna, långt långt bort..)
Tiger var först in och sprang runt ropandes "Emma didi, Emma didi", sen kom Jenny och baserade ut att jag skulle upp NU! - för något om moster och faster, kusin, hund, granne eller ja vad det nu var. Vid det laget drog jag täcket över huvudet och ville försvinna. Men lik förbannat vägrade de ge upp, så till slut hade jag inget val än att erkänna mig besegrad och röra mig från min varma säng.
Det var allt jag hade att rapportera so far. Som sagt, luuuuugn dag.
Emma didi betyder förresten Emma syster. Det är rätt gulligt när han gör det. Störigt på morgonen, men fortfarande gulligt. Stavningen har jag inte en aning om för övrigt.
Precis vad jag behövde en dag som igår
Igår skrev jag en kommentar på Blondinbellas inlägg om genus. Jag var lite lissen i ögat med hemlängtan och tristess efter och gick sedan in på hennes blogg igen lite senare för att se vad andra hade skrivit, när jag såg hur mycket respons mitt inlägg hade fått. Positiv respons! Det gjorde min dag. Vill ni läsa det? (Klart ni vill ni) (Och vill ni inte det så pilutta er, för här råder minsann diktatur. LÄS!)
Inlägget hittas här. (klicka på länken)
Under inlägget finner ni alla kommentarer plus responsen på min kommentar!
Vill ni läsa ännu klokare om ämnet? Kolla in Lady Dahmers blogg. "'Min dotter har rosa och spets för jag tycker det är fint' och man ba ok men ej fint på pojk då pga snoppen matchar ej?"
Världens finaste Tiger
Ibland kan jag bara sitta och titta på när Tiger och Jenny leker och slås av tanken "Hur sjutton ska jag kunna lämna kvar de här när jag väl åker tillbaka till Sverige?". Nu är det som tur är nästan ett år kvar tills jag ska hem, men ändå. Jag är tokförälskad i ungarna, så jäkla fina.
En typisk lunch här
Följande maträtter presenteras enligt hur klockan snurrar och jag kommer att ge de betyg 1-5 där 5 är det högsta betyget. För er med skarp blick kan ni se att maträtterna även är numrerade.
1. Tofu skal med lite salladsblad.
Smak: Som vanlig tofu. 1/5
2. Biff med extra fett, väldigt uppskattat här.
Smak: Pillar man bort fettet är det inte så tokigt. 3/5
3. Sköldpadda i extra stark soppa.
Smak: Starkt, starkt och åter starkt. 1/5
4. Ser ut som honungsmelon men låter er inte luras, någon melon är det inte.
(Vad det är står dock fortfarande oklart)
Smak: Skarp smak, som en blandning mellan ättika och vinäger. 0,5/5
5. Enkel sallad med vad som ser ut att vara valnötter som tillbehör.
Smak: Även detta i vinäger, salladen får 1,5/5 och "valnötterna" 0,5/5.
6. Fisk i stark soppa.
Smak: Starkt, starkt och åter starkt. 1/5
7. Kokade räkor tillsammans med purjurlök.
Smak: Som gummi och såsen i en konsistens som saliv. 1/5
8. Biff med inlagrat fett.
Smak: Precis som föregående biffrätt är inte detta heller så tokigt, men det inlagrade fettet är i en konsistens av brosk vilket sänker betyget. 2/5
9. Har inte en aning.
Smak: Har inte en aning, gav upp vid detta laget tyvärr.
Resultatet?
Vill man vara fin får man.. vara ful först
Min hy har blivit väldigt mycket sämre sen jag kom hit (klorerat vatten, sliter på huden som sören) så jag köpte mig ett gäng ansiktsmasker för att motverka mina nya kompisar i ansiktet.
Så här ser en kinesisk ansiktmask ut. De tar det väldigt bokstavligt talat.
"Om ni hittar vårt bortsprungna au pair, vänligen kontakta oss snarast. Hon talar ingen kinesiska."
Varje dag går jag ut och går en sväng för att fördriva tiden, och ibland för att svänga förbi KFC och få lite mat i magen. (Har en enkel regel, blir jag inte mätt till lunch vågar jag inte chansa på att middagen funkar med min mage så då äter jag KFC. Är lunchen däremot kompatibel med mina smaklökar och jag blir mätt kan jag hålla mig resten av dagen)
Brukar knalla iväg så där vid tre tiden, ibland senare, men jag är alltid tillbaka innan klockan sex. Förutom idag.
Idag glömde jag bort tiden och släpade benen efter mig, så jag kom hem en 15-20 minuter senare än vanligt. När jag var nästan hemma möttes jag av en väldigt orolig Youwen. De hade tydligen försökt ringa mig flera gånger utan att komma fram (min telefon lever sitt egna liv här) så därför hade han och Liu börjat köra runt i området för att hitta mig.
Jag blev lite förvånad för jag trodde inte att det är farligt för mig att gå runt här ensam, och det är det inte heller, men de var oroliga att jag gått vilse och inte skulle hitta hem i mörkret. Vilket är en rätt befogad rädsla med tanke på att jag inte talar kinesiska och inte heller vet vart de bor. Farfar kines ville ringa polisen och farmor kines var så lättad när jag kom tillbaka att hon tog sig ett järn.
Kan se det framför mig hur de ringer polisen och ska beskriva mig. "She's wearing a beige jacket. And she has yellow hair. Yes, she is white." 10 minuter senare hittar de mig på KFC med munnen full av nuggets. "Whaaaat!?"
Nu ska jag få en lapp där det står vart min uppfinnare skall vända sig om jag springer bort igen. Precis som jag har i Beijing.
Till mitt försvar vill jag bara säga att det inte var mörkt när jag kom hem. Det hade börjat skymma pyttelite bara. Sen att det blir kolsvart på tio minuter kunde väl inte jag veta!
"Du hade kunnat åka till USA istället och dricka cola"
Igår åkte vi till Lius föräldrars hemstad ute på vischan för att spendera fyra dagar där. Idag åkte vi hem igen.
Det gick helt enkelt inte. Det fanns ingen värme i huset (fick ha en 'inomhus jacka' + sova fullt påklädd), ingen möjlighet till dusch och jag skulle aldrig få gå ut ensam under dessa fyra dagarna på grund av kidnappningsrisk. (Fördomen med att alla vita har pengar) Jag hade alltså varit helt isolerad, utan värme och ingen hygien.Hade jag bara haft någon att prata med och inte varit så jädrans ensam så hade det kanske gått, men som det är nu.. nej, det gick bara inte. Bröt ihop totalt när jag skulle säga till Liu att jag ville tillbaka.
Med det sagt.. så eh ja.. jag är lite ledsen just nu. Kulturskillnaderna tog helt enkelt ut sin rätt om man säger så. Det är liiiite jobbigt för tillfället även om vi är tillbaka och jag saknar mina föräldrar väldigt mycket.
Men det är som pappa sa, jag hade kunnat göra det enkelt för mig och åkt som au pair till USA och druckit cola istället. Alla hade förstått vad jag sa, maten hade varit samma och min största motgång hade varit saknaden till mina föräldrar. Nu åkte jag till Kina istället och tja, här är det annorlunda och det tar tid att vänja sig.
Fast nästa snorunge som filmar mig i smyg bara för att han aldrig sett någon vit förut åker på en smäll. Så fort jag har lärt mig kinesiska och kan försvara handlingen det vill säga.
Smygstart på nyåret
Idag åkte vi till.. någonstans, som ligger.. utanför.. där vi är. Ja alltså, jag vet inte vart vi är eller vart vi ska. Jag bara följer med. (Stadens namn säger mig ändå inget) Dagens stad var som Youwen sa "Chinas smallest i think, very very small." "When you say small, China small or Swedish small?" "It's 400.000 living here, so very small." (Det här tycker han är absolut roligast med mig som svensk, förutom att jag inte förstår någon kinesiska, att allt här är så stort jämfört med Sverige)
Hur som haver, idag åt vi nyårslunch på ett hotell tillsammans med Youwens hela släkt. Följande uppdelning skedde enligt tradition:
Bord ett - bestående av de sju bröderna och deras fruar
Bord två - bestående av deras söner
Bord tre - bestående av deras söners fruar
Bord fyra - beståendes av alla barn som kunde sitta själva
Jag hamnade bland sönernas fruar och alla meningslösa knottar som inte kunde äta själva och uttryckte det genom att skrika sig igenom de följande timmarna. Det var ingen höjdar lunch om jag ska vara ärlig. Men, det finns något gott i allt som alla rosa-skimrande-sväva-bland-molnen-jo-även-krig-finns-något-gott-med-och-till-och-med-ravioli-och-fiskbullar-är-gott brukar säga. Så ja, lunchen är i alla fall över. Alltid något. *tummen upp*
Imorgon hoppas jag på pang-pang! och drakar. Och kommer inte det.. så får jag väl kolla på någon stereotypisk film istället. Alltid något gott ur allt!
Ps, ni kanske undrar vart deras döttrar är? De har allihopa gift sig så de får inte komma hem under nyåret, traditionsenligt. Fantastiskt med traditioner som vidhåller mannens ställning och konsekvent sätter kvinnan i andra hand. Gifter jag mig med en kines kommer jag att åka hem till Sverige av ren protest.
"Vem är blekansiktet och varför står hon så nära!?"
Övergångsställena här är som att springa milen, hur sjutton ska jag hinna fram innan det slår om från grönt till rött? När kommer bilarna? Varför kör de så jäkla fort? Hinner jag över eller ska jag stanna på mitten? Jag vet aldrig!
Så jag gör det enkelt för mig. Jag väntar in en kines (här finns ju ett par), ser till att vi ska åt samma håll, trycker mig riktigt nära och går med. En och en annan kines har väl reagerat på min närgångna överlev-övergångsstället-strategi och försökt gå undan alternativt gått fortfare, men det är lugnt..
Jag hinner alltid ikapp dem.
TACK alla män som inte våldtog någon idag. Tack ♥
Jag älskar Natascha, a.k.a Lady Dahmer. Förutom att hon har lärt mig allt jag vet om genus, så är hon även väldigt rolig och klipsk. Provocerande ja, men som hon själv skriver är hon "alldeles alldeles underbar".
Hon var med i Uppdrag Granskning igår om näthatet mot kvinnor och skrev en del om det. Hennes blogg hittar ni här och inlägget jag älskar henne lite mer för hittar ni här.
Nu tycker jag att ni ska gå och bli lika upplysta samt beroende av hennes fantastiska blogg som jag är.
Fördomar och lärdomar om Kina
Innan jag flyttade hit så "varnade" väldigt många mig om kulturskillnaderna som råder här.
"Du vet väl att alla kineser smaskar, rapar och fiser när de äter?"
"Du får ALDRIG klappa en kines på huvudet, då blir de galna!"
"Jaha, då kommer du att äta hund där rätt ofta, ja de gör ju det där borta."
"Kineser kanske verkar trevliga, men ett enda ord fel och de blir totalt galna på dig!"
Så nu tänkte jag att vi skulle reda ut lite saker och ting.
Ja, kineser smaskar när de äter och jag har hört en rap sen jag kom hit men ingen fis än så länge. Men jag kan utan längre betänketid räkna upp både en och två (läs: tjugotal) vänner, bekanta, klasskompisar, kollegor osv som äter EXAKT likadant.
Nej, du får inte klappa en kines på huvudet. Men alltså.. vem fan klappar någon på huvudet? Hade någon klappat mig på huvudet hade jag putt ifrån och frågat om personen ifråga tappades när hen var liten eller bara född dum i huvudet. Är väl inget husdjur heller.
(Fast om ni nu känner en brinnande lust att få klappa någon på huvudet ändå, kan jag meddela att barn är OK)
Liu låter meddela att hon har ätit hund en gång i hela sitt liv och Youwen tre gånger. Och då är det inte en schäfer på gatan de fångat upp utan en speciell sorts hund. Så era heliga familjemedlemmar kan gå säkra här, jag lovar.
Angående kinesernas bristande självkontroll kan jag inte rapportera så mycket. Jag har inte träffat någon galning ännu. Men rent statistiskt sett så finns det nog en och en annan galen och lättkränkt kines på 1,3 miljarder människor. Det finns det i Sverige också om ni undrar.
Så med det sagt.. något annat ni vill passa på att fråga? Vi har jättekul åt svenskars fördomar här.
Förutom att de inte kan backa en bil, för det stämmer fanimej. Fast det har ni inte hört från mig.
I've got your number!
YES, och så anlände äntligen min bok. Okej, för två dagar sedan egentligen, men jag har haft fullt upp med att läsa den så glömde bort att skriva det här. Nu har jag slutat läsa den. Inte för att jag är färdig dock, utan för att vi tydligen ska till Liu's hemstad på måndag i fyra dagar. Och där finns inget internet. (Och inget annat heller för den delen, tänk er Bjuv. Fast ÄNNU värre) Så jag tänkte att jag läser riktigt, riktigt långsamt, så kan de sista 150 sidorna räcka de dagarna där. Annars så får jag väl läsa om den eller något.
Hur som haver, för Sophie Kinsella fans kan jag verkligen rekommendera den! Och alla andra också egentligen. Jag har läst alla hennes böcker, men har tre kvar från den tiden hon skrev under sitt riktigt namn, Madeleine Wickham. Gillar inte Shopaholic serien men Mina hemligheter (som även är den enda jag har läst på svenska) är bäst, direkt efter kommer nog denna ändå och sedan Twenties girls.
Eh ja, det var dagens bokrecension från mig. Slutsatsen? (Eller konklusionen som jag först tänkte skriva i tron om att det var svengelska, men det är faktiskt ett riktigt ord. Jag googlade) Läs den.
Detaljhandelns bästa kunder är de som är uttråkade
Jag har inte överdrivet mycket att göra här i.. ja vart jag nu är någonstans. Efter lunch står tiden i princip still här så jag är milt sagt uttråkad. (Saknar Beijing) Men på Jonnas inflytande (jag blaimar henne för en tunnare plånbok) så gick jag för att trava rundor i stans varuhuset i en evighet. (Efter ett snabbt stopp på KFC så klart)
Hittade detta halsbandet i en pytteliten butik där för 22 kr, så jag tyckte att det kunde få följa med mig hem.
Kedjan är längre än vad det ser ut på bild.
Sen köpte jag två Toblerone och ett paket Oreos också. "Så har jag till resten av veckan."
Skämt å sido. Ena Tobleronen är redan uppäten, Oreosen också. Enda anledningen till att den andra Tobleronen är kvar är för att jag hann borsta tänderna innan jag kom på att jag hade det kvar. Men nu har jag en anledning att handla det nytt imorgon, och då kan jag lika gärna passa på att köpa den ringen jag såg idag också.
"Jo, så här äter visst alla svenskar apelsin i Sverige"
Jag lurar i Jenny och Tiger en massa om Sverige, de är inte längre säkra på vad de ska tro. Idag sa jag till Jenny att alla råttor säger "mjao" och jag tror att hon (kanske) börjat tro på att alla konstiga filurer i Pettson finns på riktigt också, fast i Sverige då så klart.
Tiger försökte förresten härma mig med apelsinen, men han kunde inte få in hela klyftan i munnen och sen började Svampbob Fyrkant på tv.. och ja, så intressant var jag då.
Varsågod Gangnam style!
Gangnam style har en miljard, tvåhundrasjuttioenmiljoner, tvåhundrafyrtioåttatusen, åttahundratretton visningar. Eller 1 271 248 813 visningar för att göra det enkelt.Jag och Jenny står för hälften av de tror jag. Enjoy!
Öppet brev till Gud
Hej Gud,
Jag vet att du är trött på alla som klagar, gnäller och bara vill ha och ha. (Som dessutom sällan tackar men alltid blaimar dig så fort något går fel) På detta har du dessutom alla de som påstår sig vara kompis med dig (Helt ärligt, är du och Påven verkligen polare? Vad säger Jesus om det?) och de där lite halvjobbiga anklagelserna om pedofili i din kompiskrets.. Ja du har mycket att stå i samtidigt som du ska hantera din multipla personligheter (Gud, Jesus och Den Heliga Anden samtidigt) så jag fattar, du har fullt upp. Och ibland vill man bara ta det lugnt och ha lite roligt. Njuta av lite skadegläjde helt enkelt.
Som att låta någon snubbla mitt på gatan, sen direkt efter gå in i en lyktstolpe, fastna med toapapper under skon utan att märke det, ta sönder något första gånger man träffar svärföräldrarna, dricka för mycket alkohol, gå vilse i ett land där ingen förstår vad man säger eller glömma knäppa kjolen baktill på jobbet och visa rumpan för alla kollegorna.
I get it, det är roligt.
Men helt ärligt, hur vore det om du slumpade lite någon gång? En endaste gång. Till exempel.. ja jag vet inte.. men kanske kunde ha slumpat den gången jag lånade farföräldrarnas dusch för första gången eftersom den andra var upptagen, upptäckt att det är stopp i avloppet först efter, i panik försökt moppa bort det värsta och sedan upptäcka att under tiden har de enda som förstår engelska i huset och kan översätta gått och lagt sig? Hur vore det om du hade slumpat bland alla dessa sju miljarder människor just då?
Hade uppskattats liksom.
Med vänlig hälsning,
Emma.
Ps, men tack för valet av snygga underkläder den dagen på jobbet.
En trevlig överraskning i garderoben
Titta vad jag hittade i min garderob igår!
Ungarna springer in på mitt rum hela tiden, även när jag inte är där. Och så lämnar de alltid något efter sig. Imorse hittade jag en leksakspistol, innan dess var det Jennys tröja och igår Tigers skor. Det är som skattjakt, förutom att jag aldrig får behålla det jag hittar och det är jag som måste plocka undan det. Men annars exakt som skattjakt!
Män som näthatar kvinnor
Sätter paus idag i bloggandet om mitt liv i Kina. Jag vill att varenda en som trillar in på min blogg ska se denna videon om män som näthatar kvinnor.
Jag är feminist och jag tycker att genus är otroligt intressant och världsomväldande, men jag tycker att det känns som att uppfinna hjulet varenda gång jag ska förklara orsaken och användandet av hen, varenda gång jag ska förklara konsekvensen av att uppfostra sina pojkar i blått och flickor i rosa och varenda gång jag ens nämner femnist få höra "manshatare". Det är ingenting i jämförelse mot vad kvinnor inom media får stå ut med. Näthatet mot kvinnor som cirkulerar på facebook, flashback och i kommentarsfälten på bloggar är otroligt stort, och så vidrigt. Detta är bara en liten del av det.
Den här familjen alltså..
Igår när vi gick till super marketen (innan jag blev riktigt dålig) så regnade det och mina nytvättade vita Uggs blev snabbt smutsiga. Jag tänkte inte mer på det, det är inte första gången de blir smutsiga om man säger så. Men när vi skulle gå därifrån köpte mormodern ett par nya stövlar till mig. Varför? Jag borde ha två par skor så att jag kan använda dessa när de andra tvättas.
På kvällen när jag började piggna till igen frågade jag efter en bokhandel där jag kan köpa engelska böcker senare i veckan. Det fanns det nog inga sa pappan, men skriv upp vilken bok det är du vill ha så ska jag kolla. Sen beställde han boken online åt mig, meddelade att det skulle ta tre-fyra dagar innan jag fick den och vägrade ta emot pengar för den från mig.
..
Jag tror nog att jag blir kvar här resten av livet.
Det här med vätskeersättning i kylans land var kanske inte en så dum idé trots allt
Mådde inte helt hundra igår så det är därför jag inte skrev något. Börjar bli uttorkad tror jag, för vattnet här är inte helt hundra. Deras vatten i kranen går inte att dricka, men om du kokar det först ska det inte vara några problem. Om du inte är utlänning med en krånglig mage det vill säga. Vattnet smakar tvi (eftersmaken är bara blää) så jag har försökt undvika att dricka det så gott det går, men vätska måste jag få i mig och all deras mat lagas även med detta vattnet. Det resulterade ganska snabbt i att jag blev dålig.
Men vi har köpt hem två dunkar á 4 liter vatten till mig nu, så jag bokstavligt talat häller i mig vatten nu för att komma ikapp. Annars så mår jag faktiskt bra, är lite trött idag och blev snabbt anfådd efter att jag hjälpt till att städa så jag fick bara ta mitt eget rum. (Vore synd att klaga nu)
Mormodern och Liu är hela tiden på mig om att jag klär mig för kallt, så nu har jag både sjal och hood på mig. För omväxlingens skull så fryser jag i alla fall inte! (Vilket jag inte gjorde innan heller, för inomhus här är det jättevarmt, men så länge de är glada är jag glad)
På lekplatsen
Efter frukosten imorse hade vi inget inplanerat på dagens agenda så efter lite tristess hemma tog jag ungarna i varsin hand och så gick vi till lekplatsen istället. Blev en väldigt mysig förmiddag ute i solen (och för en gångs skull var det inte så jäkla kallt!)
Tiger frös om händerna och ville låna mina handskar. Hans händer är inte ens hälften av mina så det blev ju lite svårt att leka med de på, så han tog på sig de, värme händerna, tog av sig de igen och gjorde om den proceduren ett par gånger tills han tröttnade och vi gick in igen.
Ser ni förresten bulan i Tigers panna? Ja den är ju rätt svår att missa.. Bara några minuter efter att vi lämnat lägenheten så trillade Tiger och slog i huvudet. Massa massa tårar och "mäma, mäma" men på väg tillbaka igen så lugnade han ner sig och verkade inte ha ont, snarare blev han bara rädd av fallet och den plötsliga smällen, så vi gick tillbaka till lekplatsen. Och han fortsatte att leka utan problem. Liu kollade honom när han kom tillbaka men han är okej tack och lov. Fast senare på kvällen målade han läpparna med en röd tuschpenna så lite slog han nog i huvudet ändå..
Dressed for success
Under frukosten igår så frågade Liu mig om jag gillar traditionella kinesiska kläder eller vanliga. Jag svarade traditionella och poff! - så var vi helt plötsligt i stadens centrum för att köpa kläder till mig inför nyåret. Farföräldrarna hade uttryckt sin önskan om att jag ha något fint på mig på nyårsdagen och tja, jag har väl aldrig tackat nej till nya kläder. Framförallt inte till en klänning som denna!
Först provade jag en satinblå jacka med rosa och guldiga detaljer (helt fantastisk) men den fanns inte i XL (älskar kinesernas storlekar här, haha) så vi gick vidare och hittade till slut denna. Det var som kärlek vid första ögonkastet. Dock är den lite kort eftersom jag är några centimeter längre än genomsnittet här, men jag har tjocka strumpbyxor under och kan även ha ett linne som underkjol.
Oavsett, i'm gonna' look great!
Så mycket för den tiden utan internet
Jag har internet, wiiho!
Och.. jag har ingen lust att skriva egentligen. Jag lever, jag har det bra och nu har jag även fått träffa pappan i familjen + denna charmknutten:
Han är blyg till och från, men sedan hans föräldrar förklarade för honom att jag är hans syster så har han släppt de störtsta misstankarna i alla fall (fast han förstår fortfarande inte att jag inte förstår kinesiska). Busade med honom en massa idag men det går bara att göra när hans mamma inte är i närheten för då är det bara "mamma, mamma, mamma" hela tiden. Jag tar dock varje chans jag får att pussas och krama om honom, herregud vad han luktar bebis och är mysig. Bli inte förvånade om jag kommer hem med en sjuåring och en treåring i väskan..
