Jag ler som en femåring. (Vilket alla borde göra efter det helvetet. No way att jag ser ut som om jag ska på begravning då)
Jag tänkte som så att ifall polisen skulle stanna mig för fortkörning t.ex. och han ber om mitt körkort.. oddsen att han sänker bötern/inte tar mitt älskade kort ifrån mig, borde ju stiga markant om man ler och är glad. Och ifall det inte spelar någon roll, nä men då har jag ett glatt körkort i alla fall!
Emma: Tänk att jag kanske flyttar till Kina nästa år! Pappa: Mhm.. Emma: Helt sjukt! Pappa: Mhm.. Emma: Kommer du och mamma och hälsar på då? Pappa: Mhm.. Emma: Lovar du? Pappa: Mhm.. Emma: Kan jag få en häst? Pappa: Nej.
Har spenderat kvällen skypeandes med Alfons och sedan gjorde även William oss sällskap. Blev en välbehövlig uppdatering på nästan två timmar eftersom vi inte pratat på jättelänge. Jag satt och åt svenskt godis under tiden enbart för att jävlas. Man är väl en bra kompis liksom.
Deras tidigare feta "jag-tänker-aldrig-börja-träna-det-räcker-med-att-springa-till-bussen" kompis hade dock en överraskning. Magrutor! Eller ja, på gång till magrutor i alla fall.
Dock är en sån där envis klump kvar under naveln som vägrar försvinna hur mycket jag än tränar. Tror det är godiset. ..så den får bli kvar helt enkelt.
Hur som haver, jag kommer antagligen och hälsar på dem till vintern, efter nyår! Dock får man bara sova över två nätter i rad (skeda, hallelujah!) så antingen får det bli en weekend eller så får de smuggla in mig tredje natten. Får faktiskt plats i en väska.
och en dålig dag blev helt plötsligt fantastiskt bra
Vaknar halv nio. Vad sjutton händer med mig, varför är jag så morgonpigg? Ligger kvar i sängen och läser i en timme. Telefonen ringer. Och så. Precis då. Plötsligt händer det. Jag har blivit kallad till en arbetsintervju!
Och inte nog med det. Det är dessutom till ett jobb jag verkligen (verkligen verkligen åh snälla lilla söta rara gud kan jag inte få det här, snälla!?) vill ha. (Nej det är inte som chokladprovsmakare eller sängtestare) Och! De intervjuar bara killar nu eftersom det är för mycket brudar där redan, MEN, de tyckte att mitt Personliga brev/CV var tillräckligt intressant för att kalla mig till intervju ändå.
Ringde för att snacka lite skit med Jonna. 15 minuter senare sitter jag på en buss på väg till henne. Rödvin och sleepover! Nu blir det Bieber och djupa samtal. Och en hel natts skedning! Hallelujah säger jag bara!
Jag fick mitt körkort betalt i utbyte mot att jag slutade röka. Igår, när jag äntligen tog det, hade jag varit rökfri i 6 månader på dagen. 6 månader!
Så här länge har jag aldrig varit rökfri förut. Och vet ni vad? Det finns inte en chans i världen att jag börjar igen. No way att jag betalar över 30.000 kr för att få röka igen. No way.
Mhm, nä. Jag ska inte skriva vart jag ska. Gick inte så bra senast då nämligen.
Har i alla fall på mig tröjan med mina favoritkillar (efter mina bröder ofc) och hoppas på stöd. Eller tur. Eller skicklighet? Hahah. Okej, kanske bara tur då. (Tänker be en liten bön också, kanske ställer sig Gud på min sida i så fall)
Dagen so far: skype intervju, teoriplugg, zumba, teoriplugg. Åh vad mitt liv är spännande! ♥
Efter några timmars plugg och en slutkörd hjärna bestämde jag mig för att bryta upp för ikväll. Klockan var då strax innan halv elva. Pappa kommer då och knackar på för att säga god natt. Tittar på datorn, ser facebook uppe, tittar på mig, tittar på datorn igen. "Skulle inte du plugga teori?"
Hade min första intervju över Skype med the chinese agency idag! Gick jättebra om man bortser från den lilla detaljen att jag spillde ut ett glas vatten under intervjun och fick torka upp det med en filt samtidigt som jag skulle berätta om mina tidigare erfarenheter som barnvakt. Borde lagt till på kvalitativa egenskaper att jag är en jävel på att multitaska.
Hur som haver. Under intervjun:
Intervjuaren: Where would you prefer to live in China?
Emma: My main focus so far has been on Beijing but I'm open to other alternatives, such as Hong Kong and Shanghai as well.
Intervjuaren: Okey, thats good. Would you be interested in some smaller cities too? Medium city about 5-8 millions and small maybe about.. 3-5 millions.
Man ba.. okej. Deras "medium city" är större än hela Sverige. Det är större än London t.o.m. Deras "small city" är snäppet mindre än hela Danmark. Jag vet inte, det känns nog lite för litet för mig ändå.
Så att eeeh.. imorgon lösenordsskyddar jag bloggen ett tag. Skulle någon nu känna att deras vardag förlorar sitt syfte så kan man faktiskt få lösenordet om man ber snällt.
Felicia och jag gick förbi Henke Larsson-statyn på vägen hem från Sofiero.
Felicia: Är det Henke? Emma: Vet ej.. Vänta det står Larsson på hans rygg. Jo det är det nog. *tystnad* Emma: Jag visste inte att han hade en staty här.
Dagen kommer att spenderas med fina Felicia på Sofiero för parkhäng och matsäck. Fast som jag är klädd ser det mer ut som skogsvandring än parkhäng. Har ett par femton-minusgrader-och-två-meter-snö-Everest kängor på mig. Men det var antingen det, låga converse eller stövletter som gällde. Detta var det mest fotriktiga och varma min garderob på över 25 par skor hade att erbjuda.
Mössan sitter enbart på huvet för att jag varit och tränat precis innan jag stack hemifrån och hann inte tvätta håret. Fashionable lösning typ.
Efter fisket igår gick hela familjen Lundgren i dvala. Alla var så trötta (lillebror var visserligen inte med och fiskade utan bakis istället) och bara längtade efter att få sova. Klockan fyra på eftermiddagen. Jag höll ut till tio och sov sedan i tio timmar.
Vad jag gör nu? Ligger fortfarande och drar mig i sängen. Men jag uträttar viktiga ting under tiden. Typ tar bort folk från Facebook (ska ner från 700 till 300 vänner) och läser DN. Så det så.
Pappa: Inte ska du väl ha med dig den? Mamma: Jo, kameran ligger i. Pappa: Eeh jaha.. men den kan bli förstörd. Ta ryggsäcken istället. Mamma: Ingen fara, den är ändå fejk. Pappa: Ta ryggsäcken. Mamma: Nej jag tar denna. Pappa: Du tar inte med dig en handväska, ta ryggsäcken!
Tydligen är det pinsamt att komma handväska bland fiskegubbarna. Kan inte förstå varför.
Alltså, xtra bar pepparkaka.. Det är nog fanimej det äckligaste att jag ätit. Jo man får visst säga att något är äckligt. Det var värre än smakade dåligt. Det var äckligt. Punkt.
Om ni undrar varför jag visar upp en öppnad förpackning var det för att jag glömde bort att ta en bild innan jag åt upp den. (Som en riktig bloggerska ska göra ju) Och ja, jag åt upp den. Den var ju inlindad i choklad!
Har fixat med papper, skrivit brev och CV samt svarat på mail hela kvällen. På engelska. Allt som cirkulerar i huvet just nu är i en blandad smörja av engelska och svenska. Jag kan inte tänka ordentligt med andra ord. Men det är också kul.
Annars då? Indoor walking imorse och sedan plugg på körskolan och inskrivning på arbetsförmedlingen. Riktig mood kill att diskutera a-kassa och ungdomsgaranti. Jag vet, tre dagar arbetslöshet och jag gnäller redan. Imorgon ska jag söka varje jobb jag ringat in och ringa upp de jag redan sökt hos och fråga varför de inte redan anställt mig. Jag ska ha ett jobb innan månaden är slut, och så mycket var det med det.
Hua, vad gör jag fortfarande uppe? God natt!
Fick förresten en nyckelring av pappa tidigare. Han tyckte att den passade. (Har tidigare fått en iPod i födelsedagspresent där det var ingraverat på baksidan "Ödmjuk? Nä men felfri" och varje inbetalning på körskolan märkte han med Emma The Princess Lundgren) Ja, han är fin min lilla pappa.
Jag har lärt mig Skype idag. Så jag har skype'at med Jonna (bestod inte så mycket av samtal utan mer gummipennan) och Madeleine nu på kvällen (där vi mest gjorde grimaser mot varandra). Så nu kan jag det.
Imorgon har jag nämligen ett möte över Skype. På engelska. Thats right. Fröken har big plans. Fröken har utlandsplaner.. Kina planer?? Vem vet.
Jag försökte förresten med att mima och låtsas som om ljudet inte fungerade på Jonna. Tror det funkar bättre om man inte känner mig. För förutsägbart tydligen. Ska låtsas att jag blir kidnappad nästa gång bara för det.
Zumba 60 min + styrketräning 60 min. Behöver jag ens gå in på hur trött jag är nu? Det är en ansträngning att ens hålla uppe telefonen..
Men! - idag gick det mycket bättre på Zumban. Hängde med på det mesta, i otakt så klart men ändå samma steg (typ). Fast när resten gjorde en line dance inspirerad vad-det-nu-än-var så hoppade jag fram och tillbaka istället. Fick inte kläm på det helt enkelt. Men, det funkar det med ändå.
Johan: Emma, kom in hit! Emma: Va, varför då? Johan: Bara gör det. Jag ska visa dig en grej. Emma: Okej.. *går in på hans rum* Johan: Ställ dig där borta, breve fläkten. *ställer mig där och tittar frågandes på honom* Johan: Nu när du ändå står där, kan du öppna fönstret?
Jag är sponsrad av Citroën idag. Eller så gör jag gratis reklam för dem. Beror helt på hur man ser det.
Matchar grön jacka + grå hood med vitt och blått paraply. Jag är så fashion förstår ni. Och ett Rosa Bandet-band också. Gillar ju mina tuttar så det känns rätt fair att stötta alla andras då också.
Svammel svammel. Är på väg till körskolan nu för att plugga teori i alla fall. Börjar kännas som om jag glömmer istället för lär mig. Det sabla körkortet alltså..
(+ fröken har smink på sig. Can i get a hallelujah?)
Stack till gymmet med mamma idag för att checka av ett nytt pass på min lista - zumba. Ja sekten tycks ju bara bli större och större, typ som LCHF. Fast mindre. (Fattar ni.. mindre? Banta = mindre! I know, i'm so funny)Anyhow, de säger ju att dansklassen är för alla, till och med för dem som totalt saknar koordination.
Så jag och mitt svennearsle stack dit. Och det gick bra till en början. Vänster ben fram, vänster ben bak, höger ben fram, höger ben bak, gör det en gång till, heja heja en gång till, vänster ben fram.. VA!? vadå höger arm upp? Ge fan i det där, hey sluta öka takten! Ta ner armen igen! Men vad fan, okej.. i can do it, så var det höger arm upp ja, vänster arm nu.. varför snurrar hon!? Varför snurrar alla? Saaaatan, nu ändrar hon igen. Ska jag snurra nu då? Okej, snurra.. snurra höger eller vänster, vänta, gör hon båda? La hon till en klapp där? Samtidigt som hon tog fram högra benet igen? Åh, äntligen är vi färdiga, drickpaus. Efter ska jag minsann kunna hela. Nu jävlar. Okej, musik igen.. Vänta, vad fan, vi började väl inte med att hoppa innan. Hon har ändrat igen, vad i helvete..
Och tja, så fortsatte det hela passet ut. Men jag löste det. När alla andra snurrade hoppade jag och när alla andra hoppade snurrade jag. (Detta är varför jag dricker när jag är ute) (Man minns mycket mindre nästa dag då)
Så vad nu? Jag ska gå dit imorgon med så klart. Det var faktiskt väldigt roligt. (Framförallt att shakea booty. Även om resten såg ut att bli lite störda. Men vadå, något får jag väl göra medan de gör piruetter?)
nu j*vlar ska jag bli PRO-medlem på arbetsförmedlingen!
I natt sov jag en hel natt. Det var första gången på drygt två-tre veckor. Varför?
Jag sa upp mig idag.
Ja, that's right. Jag är fr.o.m idag arbetslös. Ofrivilligt frivillig sådan. Jag måste jobba, måste ha något att göra, ha rutiner och ett syfte etc, annars blir jag knäpp. Men jag vet att det ändå var rätt beslut. Hellre arbetslös med ett rent samvete än tvärtom.
Det är i såna situationer som det är bäst att ha vänner och familj som jag har. Framförallt att ha bröder som jag har. Ni är bäst! ♥
Så ifall ni vet någonstans de söker som jag inte redan har brevbombat mitt CV med, hojta till! Jag tar vad som. Nu ska jag iväg och plugga teori på körskolan och sen träna. So long!
Eller kanske mest bara paus? Äsch, kika in hit igen när jag har något vettigt att skriva.
Om teorin: fröken pucko fixade inte den. Ett poäng från godkänt (och det är så sjukt jävla frustrerande att det inte är sant) men vem bryr sig? Eeeh. Lite tårar, panikskratt och axelryckande senare. Andra gången gillt?
Så att eeeh.. brb som man säger. Nu har jag viktigare saker för mig. Typ.. kolla nyheterna och sånt. Hej då!
Alltså, det här med att varje dag lära sig något nytt.. Det är viktigt. Så därför tänkte jag dela med mig av det jag lärt mig idag. Hoppas ni förstår vilken mental utmaning jag får varje dag på jobbet tillsammans med Arash och Jonna.
Jag har mitt teoriprov imorgon och börjar nojja lite inför det.
Emma: Men bromssträckan då, kan du inte gå igenom det igen!? Körläraren: Okej, nu går du hem. Sluta plugga teori, sluta tänka på provet, det kommer gå bra. Emma: Men tänk om.. Körläraren: Nej. Gå och fika. Ta det lugnt. Oavsett: FÖRSVINN HÄRIFRÅN!
Ps, för den som är intresserad kan jag då meddela att jag har min uppkörning nästa vecka. De flesta vet ändå (jag suger på att hålla saker hemligt) så jag kan lika gärna skriva ut det här. Kom ihåg att skiva upp det i era kalendrar nu!
Jag sitter ensam på körskolan. Helt ensam. Alltså inte ensam som om inga andra elever är här och pluggar teori utan HELT ENSAM. Inte ens körlärarna är här. Och ja, det är lite läskigt.
