Idag åkte vi till.. någonstans, som ligger.. utanför.. där vi är. Ja alltså, jag vet inte vart vi är eller vart vi ska. Jag bara följer med. (Stadens namn säger mig ändå inget) Dagens stad var som Youwen sa "Chinas smallest i think, very very small." "When you say small, China small or Swedish small?" "It's 400.000 living here, so very small." (Det här tycker han är absolut roligast med mig som svensk, förutom att jag inte förstår någon kinesiska, att allt här är så stort jämfört med Sverige)

 

Hur som haver, idag åt vi nyårslunch på ett hotell tillsammans med Youwens hela släkt. Följande uppdelning skedde enligt tradition:

 

Bord ett - bestående av de sju bröderna och deras fruar

Bord två - bestående av deras söner

Bord tre - bestående av deras söners fruar

Bord fyra - beståendes av alla barn som kunde sitta själva

 

Jag hamnade bland sönernas fruar och alla meningslösa knottar som inte kunde äta själva och uttryckte det genom att skrika sig igenom de följande timmarna. Det var ingen höjdar lunch om jag ska vara ärlig. Men, det finns något gott i allt som alla rosa-skimrande-sväva-bland-molnen-jo-även-krig-finns-något-gott-med-och-till-och-med-ravioli-och-fiskbullar-är-gott brukar säga. Så ja, lunchen är i alla fall över. Alltid något. *tummen upp*

 

Imorgon hoppas jag på pang-pang! och drakar. Och kommer inte det.. så får jag väl kolla på någon stereotypisk film istället. Alltid något gott ur allt!