Började må riktigt kasst igår, en rejäl förkylning, ont i halsen och en vidirg huvudvärk. Tänkte att lite sömn skulle hjälpa, men icke. När jag vaknade imorse mådde jag ännu sämre än igår. "Ska jag strunta i min kinesiskalektion idag? Äh, fan, då halkar jag bara efter. Upp ur sängen, NU!"

 

Som jag ångrade det i efterhand.

 

Föreställ er att åka subway en timme in till stan, med en huvudvärk som gör er självmordsbenägen och svetten bara rinner av ansträngningen av att bara stå upp. Föreställ er nu att när ni väl är framme, så är inte din lärare där. Din lärare kommer inte ens att komma in idag. Ingen har ringt för att meddela, ingen har förvarnat och ingen ursäktar det ens när du väl är där. Istället för din certifierade lärare har du blivit tilldelad en utländsk, icke certifierad, extra anställd rekryterare att hålla din fyra timmars lektion. Lägg då till att detta inte är första gången det händer, utan den tredje. 

 

Droppen som fick bägaren att rinna över var när jag fick som svar "it's not a big deal".

 

Jag ba: DU!