Jenny och jag går jämt runt och trallar på en ramsa hon har lärt sig i skolan som går så här:

 

Little Jenny. Yes Emma.

Eating candy? No Emma.

Telling lies? No Emma.

Open your mouth. Sorry Emma!

 

Väldigt enkel och vi har förvånansvärt väldigt roligt åt den. Så igår vid matbordet så surade Jenny och då började jag igen med "Little Jenny?" och fick inget svar. Väntar några sekunder och säger igen "Little Jenny?" och från ingenstans ropar Tiger istället "Yes Emma!". Sen avslutade han hela ramsan. Lillkillen, som inte kan någon engelska, förutom bye bye (vilket han gärna säger till mig hela tiden), har alltså hört mig och Jenny tjata denna ramsan om och om igen och lärt sig den själv.

 

Dog söthetsdöden helt enkelt.