Jag hade värsta morgonen hittills på tunnelbanan imorse. Första bytet var helt okej, lite mindre plats än vanligt men ingen fara. Andra bytet.. HELVETE vad folk. Jag kom inte ombord på första vagnen och trodde inte att jag skulle göra det på andra heller, men det gjorde jag. Och åtta till bakom mig. 

 

 

Station efter station fortsatte det komma ombord människor, de trycktes på och ingen gick av. Ingen av oss kunde röra sig i vagnen, och med att inte kunna röra oss så menar jag inte kunna röra sig alls. Jag kunde inte ens flytta mina armar så packat det var. 

 

Tillslut tog paniken överhand, för det kändes som om jag inte fick någon luft, så jag tryckte mig ut samtidigt som killen närmast mig gjorde det. Tio minuter senare hade jag lugnat ner mig och kunde gå ombord på en betydligt lugnare vagn.